orglar
orglar.se
Om orglar
Historia
Styrteknik
Om orglar

Den sorts orgel som man använder i kyrkor heter piporgel. Det är ett luftdrivet instrument som ger toner genom stora pipor och den som spelar kallas organist. Detta är det största instrument som finns i världen och används främst i kyrkor och stora konsertsalar. Orgeln har flera klaviaturer ovanför varandra som man spelar på med fingrarna, samt en pedal med tangenter som man spelar på med fötterna. Klaviaturerna och pedalerna är sedan förenade med uppsättningar av piporna som ger ljudet. Dessa uppsättningar är uppdelade i tre så kallade verk: huvudverk, bröstverk och ryggpositiv. Huvudverket sitter ovanför bröstverket och ryggpositivet sitter ofta bakom ryggen på organisten. I en pneumatisk orgel förs tangenternas rörelse över till piporna med hjälp av lufttryck i smala rör. Men denna överföring kan göra att det sker en fördröjning från att man spelar på tangenterna till att det kommer ljud. I en mekanisk orgel sker denna överföring istället med hjälp av tunna ribbor. Det finns även orglar med elektrisk överföring och detta sker genom att ventilerna hos piporna regleras med elmotorer.

Orgeln är det instrument som har störst tonomfång av alla och har ofta omkring 20 stämmor. På grund av detta får man ett instrument som har väldigt stor variation. Eftersom orgeln byggts på olika sätt i olika tider finns många sorters orglar. Två av dessa är barockorgeln och den romantiska orgeln.

Barockorgeln:
Barockmusiken utmärktes av sin flerstämmighet och detta påverkade byggandet av orglarna under den tiden. En barockorgel är byggd på ett sätt som framhäver flerstämmigheten genom att varje klaviatur och pedal motsvaras av ett eget verk som ger en egen klang. Den mest kända tonsättaren av orgelmusik under barocken är Johann Sebastian Bach.

Den romantiska orgeln:
Musiken under romantiken präglades mer av klanger och ackord där enskilda toner hade mindre betydelse än i barockmusiken. Orglarna på den tiden byggdes ofta med många 8-fotsstämmor med varierande klangkaraktär. Man lade även in crescendo- och diminuendoeffekter i orgelmusiken genom uppfinningen av svällare. Kända tonsättare för orgelmusik under den tiden är César Franck, Louis Vierne och Otto Olsson.

Efter världskrigen tog barockorgeln över efter de romantiska idealen under början av 1900-talet men senare har den romantiska orgeln börjat nyproduceras igen.



En resurs från nätverket Branschfakta™